Unik samverkan för kvinnofrid i Dalarna
Region Dalarna och Dalarnas samtliga kommuner är först i landet med en överenskommelse om samverkan i arbetet mot våld i nära relationer. ”Att stärka samverkan mellan olika samhällsaktörer är en av de viktigaste åtgärderna för att förebygga det allvarliga och dödliga våldet”, säger Beat Axå, ordförande i länschefsnätverket och divisionschef psykiatri och habilitering, Region Dalarna.
Bristande samverkan pekas ofta ut som ett av de största hindren i arbetet mot våld i nära relationer. Som första län i landet har Region Dalarna och Dalarnas samtliga kommuner därför tagit fram en överenskommelse som konkretiserar hur samverkan ska gå till.
– Fokus ligger på det gemensamma ansvaret mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst och hur vi ska lyckas i samverkan. Varje aktör behöver veta om och ta sitt ansvar, men ska också kunna ta ett steg utanför sitt ansvarsområde när det krävs för individens bästa, säger Beat Axå.
Ett initiativ från Välfärdsrådet
Initiativet kommer från Välfärdsrådet som nu har beslutat att rekommendera Region Dalarna och länets samtliga 15 kommuner att godkänna överenskommelsen. Godkänns den i lokala beslutsforum träder den i kraft 1 oktober.
– Den här är ett viktigt politiskt ställningstagande som vi gjort i Dalarna för att främja arbetet mot våld i nära relationer för kvinnofrid, säger Åsa Bergkvist, vice ordförande i Välfärdsrådet.
Ansvarsfördelningen mellan olika aktörer ska bli tydlig
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som ofta får stora konsekvenser för hälsan, både psykiskt och fysiskt. Överenskommelsen tar ett helhetsgrepp om det vård- och stödbehov som finns hos våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnar våld mot närstående. Det handlar om en gemensam kunskapsbas, tydlig ansvarsfördelning mellan olika aktörer och konkreta verktyg för samverkan.
Ett verktyg är SIP (samordnad individuell plan). Ofta finns behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård, till exempel i form av skydd, stöd och terapi. En del personer har också pågående insatser redan innan våldet upptäckts som kan behöva samordnas för att skapa en helhetsbild av individens behov.
– Ett exempel på ett komplext fiktivt fall är en familj med en våldsutsatt mamma, en våldsutövande pappa och barn som både utsatts för våld och bevittnat våld mot närstående. Här finns flera parallella behov av insatser och för att säkerställa att insatserna samspelar och inte motverkar varandra är samordning och samverkan nödvändig. En SIP skapar en samlad bild av individens pågående och planerade insatser och tydliggör ansvarsfördelningen, säger Beat Axå.
Region Dalarna och Dalarnas kommuner samverkar
Överenskommelsen har tagits fram i bred samverkan mellan Region Dalarna och länets kommuner. En arbetsgrupp med representanter från länets socialtjänster, hälso- och sjukvård, Barnahus och kvinno- och tjejjourer har tillsatts. Lokala planer ska tas fram, där varje enskild kommun tillsammans med Region Dalarna ska beskriva hur samverkan för berörda målgrupper ska ske i praktiken.
– Vi har sedan länge samverkansöverenskommelser mellan region och kommun inom andra områden, exempelvis kring missbruk och beroende och barn och ungas hälsa. Men här blir vi något av pionjärer i Sverige att göra motsvarande för kvinnofrid, det känns viktigt och samtidigt självklart, säger Beat Axå, ordförande i länschefsnätverket Dalarna.
Överenskommelsen är unik i landet
Välfärdsrådet är ett politiskt samverkansorgan på övergripande och strategisk nivå för länets socialtjänst och hälso- och sjukvård.
– Överenskommelsen är den första i sitt slag i hela landet och blir ett viktigt steg i arbetet mot ett Dalarna fritt från våld. Den fokuserar på lösningar för det område som nationellt pekats ut som en av de största utmaningarna i arbetet mot våld i nära relation – bristen på samverkan mellan hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst, säger Sofia Jarl, ordförande i Välfärdsrådet samt hälso- och sjukvårdsnämnden Region Dalarna.
Fakta: SIP
En del personer får insatser från flera olika verksamheter inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Om personal i de olika verksamheterna inte planerar tillsammans finns risk att insatser ges i fel ordning och att rätt kompetens och behandling inte sätts in. Därför behöver verksamheterna ha dialog om vem som ska göra vad och när och skriva ned i en samordnad individuell plan, en SIP. Även andra inblandade verksamheter kan vara med, exempelvis skola och Försäkringskassa. En SIP ska alltid göras tillsammans med den person som har behov av insatserna, det gäller oavsett personens ålder eller problem.