Frågor och svar om Klimatberäkningar

1. Vad är en klimatberäkning?

En klimatberäkning är en metod för att kvantifiera utsläppen av växthusgaser (GHG) som orsakas av en verksamhet, produkt eller tjänst. Denna beräkning inkluderar vanligtvis utsläpp från energianvändning, transporter, produktion och avfallshantering.

1.a Vad är koldioxidavtryck?

Koldioxidavtrycket är en del av klimatberäkningen och beskriver den totala mängden växthusgaser som en aktivitet, produkt eller person orsakar, uttryckt i koldioxidekvivalenter (CO₂e).

2. Varför är klimatberäkningar viktiga?

Klimatberäkningar hjälper företag, organisationer och individer att förstå sin klimatpåverkan. De är också ett verktyg för att identifiera möjligheter till utsläppsminskningar och för att uppfylla krav från kunder, myndigheter och certifieringar.

3. Är klimatberäkningar och rapportering obligatoriskt?

Det beror på företagets storlek, bransch och region. I vissa länder och sektorer är klimatberäkningar ett krav för att följa lagar och regler, medan de i andra fall används frivilligt som en del av hållbarhetsarbete. Med EU-taxonomin och EUs gröna deal så kommer fler lagstadgade krav på klimatberäkningar och rapportering som omfattar svenska företag och organisationer. Ofta finns även en ”trickle-down-effekt” som innebär att även om företaget inte själva direkt omfattas av lagstiftningen så krävs det att bolaget för klimatberäkningar och rapporterar sina utsläpp för att deras köpare kräver det.

4. Vilka växthusgaser ingår i en klimatberäkning?

De vanligaste växthusgaserna som ingår är:

• Koldioxid (CO₂)

• Metan (CH₄)

• Dikväveoxid (N₂O)

• Fluorerade gaser som HFC, PFC, SF₆ och NF₃. Dessa har olika stor påverkan på klimatet och därför omvandlas de till koldioxidekvivalenter (CO₂e) för att möjliggöra jämförelser.

5. Vilka verktyg och standarder används för klimatberäkningar?

Vanliga standarderna och riktlinjerna ZeroMission använder är:

• Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol)

• ISO 14064 • PAS 2050/2060 (för produkter, projekt, event osv. PAS2060 är för CO2neutralitet) Vi använder sedan dessa beräkningar för att sätta strategier och mål och rapportera till initiativ och regelverk som CSRD, GRI, TCFD, STBi, Carbon Law, Exponetial Roadmap, ISO mer flera.

6. Vad är skillnaden mellan Scope 1, 2 och 3 i en klimatberäkning?

Scope 1, 2 och 3 är kategorier som används för att dela upp utsläppen:

• Scope 1: Direkta utsläpp från egna eller kontrollerade källor, t.ex. fordon och fabriker.

• Scope 2: Indirekta utsläpp från inköpt energi, som el och värme.

• Scope 3: Övriga indirekta utsläpp i värdekedjan, t.ex. från leverantörer, transporter och användning av produkter.

7. Vad är fördelarna med att använda ZeroMissions beräkningsplattform?

Det finns flera fördelar och styrkor med att använda en plattform som verktyg för klimatberäkningar och rapportering. Den plattform som ZeroMission tillhandahåller har utvecklats under många år och används av tusentals företag. Några av fördelarna är tex:

a. Tidsbesparing och effektivitet

• Automatiserad datainsamling: Vår plattform Our Impact ”OI” kan integreras med företagets befintliga system, vilket minskar behovet av manuell datainmatning.

• Snabbare beräkningar: Plattformar kan bearbeta stora mängder data snabbt och generera rapporter, grafer och diagram på kort tid.

• Standardiserade processer: Vårt verktyg är designat efter standardiserade metoder (som GHG Protocol), vilket minskar risken för fel och sparar tid.

b. Datakvalitet, noggrannhet och trygghet

• Centraliserad datahantering: Vår plattform ”OI” samlar all relevant data på ett ställe, vilket minskar risken för förlorad eller felaktig information.

• Validering av data: Validering av data sker dels i plattformen och av våra experter och vi kan antingen flagga eller direkt justera och korrigera avvikelser.

• Användning av aktuella emissionsfaktorer: Vår plattform uppdateras ofta med de senaste emissionsfaktorerna, vilket förbättrar beräkningarnas noggrannhet och kvalitet.

• Det är enkelt och transparent att följa data och källor till data och emissionsfaktorer som underlättar för en revisor och därmed sparar tid och kostnad för granskning och revision.

c. Enkel rapportering och visualisering

• Automatiserade rapporter: Vår plattform kan generera rapporter som uppfyller krav från standarder som GRI, CDP eller TCFD. • Interaktiva dashboards: Verktyget erbjuder standardiserade eller anpassade visualiseringar som gör det enkelt att förstå och kommunicera klimatpåverkan till intressenter. • Anpassningsbara rapporter: Företag kan skapa skräddarsydda rapporter för olika målgrupper, såsom kunder, investerare eller myndigheter.

d. Skalbarhet och flexibilitet

• Passar både små och stora företag: Vår plattform anpassas alltid efter företagets storlek och behov.

• Stöd för komplexa värdekedjor: Vår plattform kan hantera Scope 1, 2 och 3-utsläpp och erbjuder funktioner för att hämta in data och analysera leverantörskedjor och produktlivscykler.

• Global tillämpning: Många plattformar stödjer flera språk och regioner, vilket gör dem användbara för företag med internationell verksamhet.

e. Efterlevnad och transparens

• Lagkrav och standarder: Vår plattform är utvecklad och strukturerad för att direkt möta myndigheters behov och krav för klimatrapportering. Our Impact hjälper företag att uppfylla juridiska krav och standarder för klimatrapportering.

• Auditerbarhet: Data och beräkningar kan enkelt granskas, vilket underlättar externa revisioner och certifieringar.

• Ökad trovärdighet: Att använda en välrenommerad plattform kan stärka förtroendet hos investerare och kunder. f. Kostnadseffektivitet på lång sikt • Minskade administrativa kostnader: Automatisering och centralisering av data minskar behovet av manuellt arbete.

• Riskminimering: Plattformen hjälper företag att identifiera och hantera klimatrelaterade risker, vilket direkt minska framtida kostnader.

8. Hur samlas data för en klimatberäkning in?

Datainsamling är väldigt viktigt vid klimatrapportering och beräkningar. Data kan samlas in från olika källor beroende på vad det är för typ av verksamhet eller produkt som kunden har. Exempel på vanliga data är:

• Energiförbrukning från el- och värmeräkningar.

• Bränsleförbrukning från fordon och maskiner.

• Transportdata från leverantörer och logistikpartners.

• Produktionsdata från tillverkningsprocesser. Det är viktigt att säkerställa kvalitén på insamlad data och använda så specifik och noggrann data som möjligt för att möjliggöra spårbarhet och jämförbarhet. ZeroMission gör alltid en kvalitetsgranskning av inmatad data.

9. Hur kan klimatberäkningar bidra till att minska utsläppen?

Genom att identifiera de största utsläppskällorna kan organisationer öka sin medvetenhet om var i sin verksamhet som de påverkar klimatet och med hur mycket. Utifrån det kan sedan mål sättas och strategier tas fram för att ställa om och minska sin påverkan. Exempel på utsläppsminskande åtgärder kan vara:

• Övergå till förnybar energi.

• Effektivisera processer (minska svinn och tex användning av råvaror)

• Använda mer återbruk, och ta ansvar för hur avfall hanteras.

• Effektivisera transporter och logistik.

• Designa produkter med lägre klimatpåverkan, designa för cirkuläritet.

• Arbeta med leverantörer för att minska utsläppen i värdekedjan. Många av åtgärderna minskar inte bara företagets utsläpp utan är direkt kostnadsbesparande och har positiva effekter på försäljning och kundnöjdhet.

10. Hur ofta bör en klimatberäkning göras?

Det beror på syftet. Många företag gör årliga klimatberäkningar för att följa upp sitt klimatmål och rapportera framsteg. För specifika projekt eller produkter kan en engångsberäkning räcka.

11. Vad är CSRD?

CSRD står för Corporate Sustainability Reporting Directive. Det är ett EU-direktiv som syftar till att skapa en mer transparent och jämförbar rapportering om företags hållbarhetsprestationer. Regelverket brukar liknas med företags finansiella redovisningar.

12. Vad är en dubbel väsentlighetsanalys?

Dubbel väsentlighetsanalys är en metod som företag använder för att identifiera och prioritera de mest relevanta hållbarhetsfrågorna. Den är central inom hållbarhetsrapportering, särskilt efter införandet av CSRD där det är ett obligatoriskt moment.

13. Vad står LCA för?

LCA står för Life Cycle Asessment och är ett begrepp som används för att beräkna klimatpåverkan från en produkts hela livscykel.

14. Vad är skillnad på aktivitetsbaserad och spendbaserad data?

Aktivitetsbaserad data bygger på faktiska aktiviteter, t.ex. antal passagerarkilometer, produkter, kg eller liter. Spendbaserad data bygger på schablonutsläpp per spenderad krona och har ibland mycket stor osäkerhet.