Mindre importerat kött på tallriken i pandemin

Totalkonsumtionen minskade med 4,5 procent till 78,6 kg per person, den lägsta nivån på 20 år. Totalkonsumtionen visar hur mycket kött i slaktad vikt som går åt för vår verkliga konsumtion, som ligger på ungefär hälften. Foto: Pixabay

Livsmedelsmarknaden påverkades 2020, liksom andra delar av samhället, av pandemin. I de marknadsbalanser för animaliska livsmedel som Jordbruksverket sammanställer syns relativt små förändringar för ägg, mejeriprodukter samt får- och lammkött medan de är desto större för nötkött, griskött och matfågel.

Det är mycket som påverkar marknaden för kött, mejeriprodukter och ägg, exempelvis matens miljöpåverkan, antibiotikaanvändningen, foderpriser, lönsamhet, mat- och hälsotrender, säljkampanjer, djursjukdomar, extremväder, politik och stöd. Coronapandemin är ytterligare en faktor som tillkom under 2020. Vid en samlad blick på köttmarknaden accelererade den importminskning som pågått under flera år, minskningen 2020 var 14 procent jämfört med minus 2 procent 2019. Den svenska produktionen av kött ökade samtidigt med 2,6 procent.

- Importerat kött efterfrågas helt enkelt i mindre utsträckning när vi drar ner på vårt uteätande, eftersom restaurangsektorn har en relativt hög andel importerat kött. Samtidigt äter vi fler måltider i hemmen med råvaror som köpts in i dagligvaruhandelns butiker eller via e-handel, där andelen svenskt kött är hög. Det menar Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Större efterfrågan på svenskt kött och minskad import betyder också att den svenska marknadsandelen för kött steg tydligt förra året, till 72 procent. Det är den högsta nivån på 15 år och kan jämföras med bottennivån 2013 som var 60 procent. En effekt av att importen minskade mer än vad produktionen ökade samtidigt som exporten var relativt oförändrad, är att totalkonsumtionen av kött sjönk med 4,5 procent till 78,6 kg/capita. Det är den lägsta nivån på 20 år och 9,7 kg/capita lägre än den högsta noteringen 2016. 

Pandemin har gett bränsle åt en pågående utveckling

Marknadsutvecklingen 2020 påverkades av tillfälliga anpassningar i samhället, där en stor andel av befolkningen plötsligt ändrade sitt sätt att handla, äta, umgås och jobba. Men i grunden finns också en växande efterfrågan på svenska och närproducerade livsmedel, liksom en trend mot mindre kött och mer vegetariskt.

- En ytterligare orsak till minskad köttkonsumtion 2020 kan vara att vi äter något enklare lunchmåltider med mindre andel kött hemma än på restaurangbuffén, samtidigt har efterfrågan på snabblagat kött som färs och charkprodukter ökat, säger Åsa Lannhard Öberg.

En snabb efterfrågeökning på svenskt kött har tidvis lett till viss knapphet av en del kvaliteter. Det tar tid att öka produktionen av kött och det finns också kvardröjande effekter av torkan 2018 inom bland annat nötköttsproduktionen. Konsumenterna har dessutom fått upp ögonen för vikten av en god livsmedelsförsörjning vid kriser. Flera undersökningar som gjorts på livsmedelsmarknaden den senaste tiden, både bland konsumenter och företag, pekar på att svenskt och lokalproducerat rankas högst idag, följt av parametrar som hälsa, klimat och pris.

SCB rapporterar om minskad försäljning i restaurangledet med 28 procent 2020, snabbmatskedjorna har emellertid klarat sig bättre. Livsmedelsföretagens skriver i sitt konjunkturbrev för Q4 2020 att en av de tre matkronor som svenskarna vanligtvis lägger på uteätande minskade till ören förra året. Samtidigt ökade försäljningen av livsmedel i butik, enligt Svensk Dagligvaruhandel med 7,6 procent i fysiska butiker och med 94,5 procent i e-handeln.