Rädda Barnens nya rapport lyfter ensamkommandes egna röster: ”Jag missar ju bara min tid liksom, mitt liv”
I Rädda Barnens aktuella rapport I väntan på livet, lyfts röster från ungdomar som kom ensamma som barn till Sverige under 2015–2016. Ofta efter en livsfarlig flykt. I rapporten skildras starka berättelser som visar på stora brister i stödet från samhället.
I rapporten beskrivs hur dessa ungdomar drabbats hårt av Sveriges bristande kapacitet att ta emot och hantera ett ökat antal asylärenden. Rädda Barnen har mött många av dessa barn och unga, och sett hur de fallit mellan stolarna. Kontrasten mellan vilket stöd som de kan få innan och efter 18-årsdagen, är mycket stor. På grund av detta har de hamnat i olika former av utsatthet, där deras tillvaro i Sverige hänger på en skör tråd.
- Jag missar ju bara min tid liksom, mitt liv, säger Ali 19 år, som kom till Sverige 2015.
Ungdomarnas berättelser, tillsammans med erfarenheterna från professionella och ideella som mött ungdomarna i Rädda Barnens verksamheter, visar hur den så kallade gymnasielagens krav ofta ter sig orimliga att nå upp till.
- I våra verksamheter ser vi stora behov som grundar sig i psykisk ohälsa, konstanta flyttar, hemlöshet och en utbredd känsla av hopplöshet. Ett återvändande till ursprungslandet ses många gånger inte som ett alternativ, då det för de flesta innebär stora risker. Vi möter unga som förmedlar en stark vilja att vara en del av det svenska samhället; att studera och etablera sig på arbetsmarknaden, men framtiden för ungdomarna står fortfarande på spel, säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen.
Rapporten bygger på Rädda Barnens treåriga arbete med Unga vuxna i limbo, ett projekt som finansierats av regeringsmedel 2018-2020. Den fokuserar på fyra återkommande teman; hälsa, studier, arbete och boende, där flera brister i samhället synliggörs. I slutet presenteras ett antal rekommendationer till kommuner, regioner och regering. Rekommendationerna berör behoven av olika stödinsatser för att ungdomarna ska kunna uppfylla kraven i gymnasielagen, vikten av att skapa möjligheter för att ungdomarna ska kunna bo kvar i kommunen där de är rotade, behoven av tillgång till relevant vård, samt krav på lättnader i gymnasielagen.