Mums med insekter? Historien visar att attityden till livsmedel kan ändras

Rostade hussyrsor, smörstekta kantareller, dill, inlagda lökringar och senapsfrön. Foto: Mia Petersson, SLU

I stora delar av världen är det inte konstigt alls att äta insekter, men i Europa har det aldrig varit särskilt utbrett. Tvärtom verkar det som att svenskar inte åt insekter ens om de svalt, enligt en ny studie. Forskare vid Uppsala universitet och SLU har undersökt hur man har uppfattat insekter som livsmedel historiskt och globalt. En slutsats är att attityder kan förändras ganska snabbt – det har hänt med andra livsmedel. Insekter lyfts ofta fram som framtidens mat - det skulle kunna bli en miljömässigt hållbar källa till protein.

Studien har nyligen publicerats i tidskriften Food, Culture & Society.

Åsa Berggren är ekolog och forskar om insekter som mat – vilka arter vi skulle kunna äta och hur de kan födas upp. Ingvar Svanberg är etnobiolog och studerar människans relationer till andra organismer i hennes närhet ur ett kulturellt och historiskt perspektiv. Tillsammans ger de perspektiv på en het fråga. Kommer vi att äta mer insekter i framtiden? Insekter har bra näringsvärde och produktion av matinsekter kan – om man gör det på rätt sätt – bli mer miljövänlig än dagens animalieproduktion.

– Vi vet att vi inte kan fortsätta som i dag när det gäller matproduktion och markanvändning. Det är inte hållbart. Och när efterfrågan på protein ökar globalt kan massuppfödning av insekter komma att spela en viktig roll, säger Åsa Berggren.

Globalt äts många olika arter av insekter på många olika sätt. Men vilka traditioner vi har med oss i bagaget spelar stor roll för vad vi vill se på vår tallrik. Hur vi har använt naturens resurser historiskt är en viktig pusselbit när vi undersöker hur ett uthålligt brukande av resurser skulle kunna se ut i framtiden.

Forskarna lyfter fram att insekter som mat eller snacks har förekommit i Europa. I till exempel Ryssland och Frankrike har man ätit gräshoppor, gärna rökta eller grillade. Det har visat sig att en hel del insekter (t.ex. ollonborrar) och produkter från insekter (t.ex. honung och nektar) ätits särskilt av barn. Ett intressant exempel är den traditionella sardiska osten casu marzu som blir vad den är på grund av en nedbrytningsprocess orsakad av larverna från ostflugan, Piophila casei (L.) Den är inte tillåten i dag men äts troligtvis fortfarande på sina håll. Insekter har också historiskt sett används som medicin.

Från Sverige finns inte särskilt många uppgifter om att människor har ätit insekter. Brännvin kryddat med myror – myrsyra – är det mest kända exemplet. Inte ens när det var missväxt åt bönderna insekter – och inte heller lavar, svampar och gnagare, som man skulle kunna tänka sig att människor skulle ta till. Bark var däremot vanlig nödmat.

Ingvar Svanberg och Åsa Berggren använder temerna entomofila (insektsälskande) och entomofoba (aversion mot insekter som föda) kulturer. Då har Europa under lång tid varit en entomofob kultur – även om det finns spridda exempel på insektsätande. Men kan vi gå från att tänka usch till mums om insekter? Jo, historien visar att det är fullt möjligt. Svamp är ju ett bra exempel.

– Det finns mycket vi äter i dag som vi inte åt för en generation sedan, som sushi och tofu. Svensken i allmänhet tycks vara ganska villig att pröva nya livsmedel, bara de paketeras på ett attraktivt sätt, säger Ingvar Svanberg.