Subventionerna till fossila bränslen ökar -trots klimatkris

De statliga subventionerna till fossila bränslen ökar trots löften om utfasning. Nya siffror från Naturskyddsföreningen visar att Sverige ger en "fossilrabatt" på 85 miljoner kronor – varje dag. Totalt uppgick subventionerna 2023 till 31 miljarder kronor vilket är högre än på flera år. Det är över elva miljarder mer än hela miljöbudgeten.

– Trots att vi befinner oss mitt i en klimatkris ökar subventionerna till fossila bränslen. Det är oansvarigt av regeringen, som genom Parisavtalet lovat att avskaffa de fossila subventionerna för att vi ska kunna nå klimatmålen, säger Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Klimatskadliga subventioner är olika typer av undantag från skatter och avgifter som gör det billigare för förorenare att släppa ut växthusgaser. När Naturskyddsföreningen för första gången granskade dem 2018 låg summan på omkring 30 miljarder kronor. Efter det avskaffade den rödgröna regeringen några av subventionerna. Summan minskade också som en effekt av pandemin då flygandet minskade.

Men sedan 2022 har subventionerna ökat och är nu återigen tillbaka över 30-miljardersstrecket. Orsaken är regeringens politik och framför allt att skatteavdraget för resor till och från arbetet utökats, vilket beräknas leda till ökade utsläpp från vägtrafiken. Nio av tio som gör detta reseavdrag kör bil.

Här är de fem största klimatskadliga subventionerna i Sverige:

• Lägre energiskatt för dieselbränsle: 13,4 miljarder kronor

• Avdrag för resor till och från arbetet: 7,4 miljarder kronor (+2,5 miljarder sedan 2022)

• Skattebefrielse för utrikes flyg: 4,6 miljarder kronor

• Skattebefrielse för inrikes sjöfart: 980 miljoner kronor

• Nedsatt koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner och fartyg inom jord-, skogs- och vattenbruk: 950 miljoner kronor
  

– Regeringen lägger betydligt mer pengar på att göra fossila bränslen billigare än de lägger på miljö och klimat. Så länge det fortsätter så kommer vi inte att nå klimatmålen, säger Beatrice Rindevall.

Regeringens sänkta bensin- och dieselskatt är inte inkluderad i totalsumman eftersom den inte officiellt räknas som ett skatteundantag – men det innebär likväl uteblivna skatteintäkter i statskassan på 6,7 miljarder kronor och är i praktiken ett ytterligare stöd till fossila bränslen.

Ungefär 5,5 miljarder av de klimatskadliga subventionerna är svårare, men inte omöjliga, att påverka då de är inskrivna i internationella regler och avtal – som till exempel skatteundantaget för utrikesflyget. Men de resterande 25,5 miljarderna skulle regeringen kunna avskaffa eller reformera.

Sverige har inom bland annat G20, EU och OECD kommit överens om att subventioner till fossila bränslen ska tas bort så snart som möjligt – eftersom de skadar såväl ekonomin som klimatet.

FAKTA: Klimatskadliga subventioner
Klimatskadliga subventioner är bidrag, stöd och skattelättnader som gör det billigare för förorenare att släppa ut växthusgaser. Pengarna kommer indirekt från skattebetalarna eftersom det är skattepengar som täcker upp när förorenarna själva inte betalar för sina utsläpp. År 2023 subventionerade Sverige fossila bränslen med 31 miljarder kronor.

FAKTA: Så har Sverige subventionerat fossila bränslen
2018: 29,3 miljarder kronor
2019: 32,5 miljarder kronor
2020: 26,5 miljarder kronor
2021: 26,7 miljarder kronor
2022: 28,2 miljarder kronor
2023: 31 miljarder kronor

Jämförelser med andra budgetposter 2023 – exempel:

• Miljöbudget (U20): 19,5 miljarder kronor

• Satsning på våtmarker: 300 miljoner kronor, vilket motsvarar 1 procent av de klimatskadliga subventionerna.

• Satsning på laddinfrastruktur: 1,9 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 6 procent av de klimatskadliga subventionerna.