Privilegier

Här 👆🏻 ser ni en privilegierad person. Jag är CIS, vit, medelklass, heterosexuell, gift, förälder, egenföretagare, normalviktig, har inga som helst funktionsvariationer, är inte förknippad med någon specifik religion och har haft en trygg uppväxt. Hej, privilegium-jackpot! Det är väl egentligen bara att jag är kvinna som ligger mig i fatet. Men jag bor också i storstadsregion, har service på cykelavstånd, ett enormt secondhandutbud och massor av kollektivtrafik. Det är lätt för såna som mig att leva hållbart.

Men, jag är också gammal nog att ha hunnit vara aningslös i vuxen ålder. Jädrar vad jag har flugit. Jobbat på modemagasin och överkonsumerat kläder. Osv. För — det är ju lika lätt för såna som mig att leva fullkomligt ohållbart.

Därför försöker jag alltid skriva allting med tre perspektiv i huvudet:

1) Alla har inte samma förutsättningar som jag.

2) Jag varken är, eller har varit, felfri.

Och den viktigaste punkten, med tanke på att jag då och då får höra invändningar kring det jag skriver från nån som inte alls är som jag:

3) Jag vänder mig inte till alla. Men till de flesta.

Anledningen till att jag hamnat i en så göttig sits är ju för att jag utgör normen. Majoriteten. Och att jag, och många med mig, är så privilegierade beror ju på att andra INTE är det.

Om jag skriver att Black Friday borde avskaffas vänder jag mig inte till dig som väntat hela året på en rea som innebär att du äntligen har råd att byta ut den trasiga tvättmaskinen. Klimatet struntar i om vi betalar fullpris eller reapris, det enda som betyder nåt är hur MYCKET vi köper. Och det är att såna som jag lustshoppar saker vi inte behöver för att det är billigt som är problemet. (Och vi är jättemånga.)

Därför vill jag vara så tydlig jag bara kan: De av mina texter som känns orättvisa för dig som inte har vad jag har, de är inte riktade till dig, helt enkelt. För du lever redan hållbart, även om det inte var av fri vilja. ❤️