Nya textillagen -vad som gäller!
Från och med den 1 januari 2025 är det enligt lag förbjudet att kasta textilavfall i soporna. Detta är en betydande förändring som syftar till att minska mängden textilier som hamnar i restavfallet och att öka återbruk och materialåtervinning. Tidigare har textilier saknat tydliga regler, vilket lett till att stora mängder textilier slängts som vanligt avfall. Enligt Naturvårdsverket köper en genomsnittlig svensk ungefär 14 kilo nyproducerade kläder per år, och omkring 8 kilo textilier per person slängs i soporna årligen.
Vad innebär den nya lagen?
Den nya lagen ställer krav på att alla hushåll ska sortera sina textilier i olika kategorier. Hela och rena textilier ska återbrukas och kan exempelvis lämnas till ideella organisationer för vidareförsäljning. Trasiga och smutsiga textilier ska i stället lämnas i särskilda containrar på återvinningscentraler. Textil som är kraftigt nedsmutsad, fuktig eller kontaminerad ska dock fortfarande slängas i restavfallet. Detta gäller även trasiga underkläder och strumpor.
Kommunerna har fått ansvaret att hantera denna insamling tills vidare. De samarbetar ofta med ideella organisationer som redan arbetar med att samla in kläder för återbruk. Dessa organisationer får nu även ansvar för materialåtervinning och erhåller ersättning från kommunerna. Systemet ska fungera som en tillfällig lösning i väntan på framtida beslut om ett mer omfattande producentansvar.
Utmaningar och möjligheter
Trots att lagen är ett viktigt steg framåt för en mer cirkulär ekonomi, finns det flera utmaningar. Enligt Anna-Carin Gripwall, kommunikationsansvarig på Avfall Sverige, saknas det i nuläget en marknad för textilavfall. Efterfrågan på återvunnet textilmaterial är låg, vilket gör det svårt att skapa ett fungerande flöde för materialåtervinning. Detta måste åtgärdas för att skapa långsiktiga lösningar.
Ett ytterligare lager av osäkerhet tillförs av ett kommande EU-beslut om producentansvar för textilier. Beslutet kommer att innebära att producenter får ett större ansvar för textilinsamling och återvinning, men detaljerna kring hur detta ska fungera är ännu oklara. Detta har lett till att många producenter och kommuner avvaktar med att investera i en mer omfattande infrastruktur.
Vad kan vi lära av matavfallsinsamlingen?
En positiv aspekt som Anna-Carin Gripwall framhåller är att matavfallsinsamlingen haft en betydande effekt på att minska matsvinnet i Sverige. Förhoppningen är att liknande resultat kan nås med textilier. Om fler textilier återanvänds eller materialåtervinns i stället för att brännas för energiåtervinning, kan miljönyttan bli mycket stor.
Vad betyder detta för dig?
För hushållen innebär detta en enkel men viktig förändring i vardagen – att sortera sina textilier rätt. Det rekommenderas också att man tar hand om sina kläder genom att laga dem, använda dem längre och återbruka så mycket som möjligt innan de lämnas till insamling. Detta bidrar till att minska belastningen på systemet och ökar hållbarheten.
För företag i textil- och modebranschen öppnar lagen både för utmaningar och affärsmöjligheter. Hur kan ditt företag bidra till att skapa ett fungerande system för återvinning? Kan ni utveckla nya produkter av återvunnet material eller samarbeta med organisationer som driver insamling och återbruk?
Det nya kravet markerar början på en resa mot en mer hållbar textilhantering. Alla aktörer, från hushåll till producenter och kommuner, har en roll att spela för att lyckas.
Källa: Miljö & Utveckling