Lönerna i kvinnodominerade yrken är 15 procent lägre än i jämförbara yrken

Bild: Sveriges kvinnolobby

Bild: Sveriges kvinnolobby

Den strukturella löneskillnaden mellan könen har ökat sedan 2017 och uppgår till 15 procent. Det visar en ny rapport som tagits fram av Lönelotsarna i samarbete med Sveriges Kvinnolobby. För att vända utvecklingen krävs rejäla lönehöjningar för bland annat sjuk- och undersköterskor och för- och grundskollärare.

- Anställda i kvinnodominerade yrken tjänar 5400 kronor mindre än anställda i andra likvärdiga yrken varje månad. Det är ingen slump. Kvinnors arbete har i alla tider värderats lägre än mäns arbete, säger Marie Trollvik, löneexpert Lönelotsarna.

Organisationerna menar att årets avtalsrörelse är en unik chans att utmana den strukturella löneskillnaden mellan könen.

- Corona har väckt ett folkligt stöd för högre löner i vård och omsorg, regeringen har gjort satsningar på välfärden. Nu är det upp till arbetsmarknadens parter att förhandla fram riktiga lönehöjningar för vård, skola och omsorg, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby. 

Rapporten i korthet

  • Anställda i kvinnodominerade yrken tjänar i genomsnitt 15 procent mindre än anställda i likvärdiga yrken.

  • Till exempel: Barnmorskor och civilingenjörer har sammantaget jämförbara krav på utbildning, färdigheter, ansvar och arbetsförhållanden. Men barnmorskor tjänar 5 200 kronor mindre än civilingenjörer.

  • Skillnaderna mellan kvinnodominerade yrken och andra yrken har i många fall ökat. För grundutbildade sjuksköterskor har skillnaden i lön till likvärdiga yrken ökat med 1100 kronor per månad sedan 2017.

Lönelotsarnas och Sveriges Kvinnolobbys förslag

  • Särskild lönesatsning på välfärden. Fackförbund och arbetsgivare kan komma överens kraftfulla satsningar som riktas mot kvinnodominerade yrken i vård, skola och omsorg i årets avtalsrörelse.

  • Modernisera lönebildningen. Parterna bör sätta upp gemensamma och långsiktiga mål om jämställda löner och anpassa förhandlingsordningen till dessa.

  • Utökat uppdrag för Medlingsinstitutet. Låt Medlingsinstitutet jämföra och följa löner mellan likvärdiga och inte bara lika yrken, så som diskrimineringslagen föreskriver.

  • Fler och bättre lönekartläggningar. Se till att arbetsgivare får stöd att kartlägga även strukturella löneskillnader.

  • Inför lönetransparens. Resultatet av lönekartläggningar bör vara offentliga för alla att ta del av, så som diskuteras på EU-nivå.

  • Det ska kosta att lönediskriminera. Gör det möjlighet för Diskrimineringsombudsmannen att utöva tillsyn och utdöma sanktioner mot arbetsgivare som inte följer lagen om lönekartläggningar.

Hur har rapporten gjorts?

För tredje året i rad har Lönelotsarna kartlagt och analyserat strukturella löneskillnader mellan kvinnor och män på hela arbetsmarknaden och i år också med tonvikt på några stora bristyrken. Vi har arbetsvärderat totalt 369 yrken genom att yrkenas krav såsom utbildning och färdigheter, ansvar, och arbetsförhållanden har vägts samman. Totalt omfattar de värderade yrkena drygt 3,7 miljoner anställda.

Föregående
Föregående

Climate First och Fotografiska startar näringslivsforum för en mer medveten värld!

Nästa
Nästa

Hemlöshetspodden – nu sänds första avsnittet