Ny BVC-metod gör skillnad för barnfamiljer i Dalarna
Med hjälp av en ny arbetsmetod för BHV-sköterskor i Dalarna kan riskfaktorer i barnfamiljers livssituationer upptäckas tidigt och familjer kan få hjälp till rätt sorts stöd.
Riskfaktorer i barns uppväxtmiljö kan upptäckas med hjälp av en ny arbetsmetod för BHV-sjuksköterskor. Det visar en unik forskningsstudie på Dalarnas BVC-mottagningar. ”Den här metoden gör skillnad för barn i Dalarna,” säger Anna Berg, barnsjuksköterska och vårdutvecklare, Barnhälsovårdsenheten Region Dalarna.
Barnhälsovården (BHV) i Region Dalarna har sedan 2017 genomfört forskningsprojektet BarnSäkert tillsammans med Uppsala universitet.
– Inom barnhälsovården i Sverige behöver vi strukturerade arbetssätt som gör det möjligt för oss att uppmärksamma familjer som behöver extra hjälp och stöd. Syftet med BarnSäkert-studien är att prova en ny metod för att göra just det, och hittills har resultaten varit lovande, säger Steven Lucas, ansvariga forskare, barnhälsovårdläkare i Region Uppsala och docent vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet.
Det är uppväxtmiljön för 12 000 barn i Dalarna som har stått i centrum.
– Vi får ofta höra att ”barn märker inte föräldrars vuxenproblem”, men det är inte sant. Barn märker om en förälder till exempel är väldigt stressad eller oroar sig för ekonomin och det är viktigt att skapa förståelse för att barn märker mer än vad vi tror, säger Inga-Lill Hellsing, BHV-sjuksköterska och studiekoordinator för BarnSäkert-studien.
Det handlar om en arbetsmetod för att upptäcka riskfaktorer i små barns uppväxtmiljö som är kopplade till att barn kan fara illa. Det går ut på att identifiera, utvärdera och bemöta psykosociala riskfaktorer som kan påverka både vuxnas och barns hälsa negativt, som till exempel föräldrastress, ekonomiska problem, riskbruk av alkohol eller våld i hemmet.
– Den här arbetsmetoden är ett bra sätt att identifiera olika typer av risksituationer för att sedan kunna starta samtal där en vårdnadshavare kan anförtro sig till sin BHV-sköterska, säger Anna Berg, som också är studiekoordinator för studien.
Arbetsmetoden innebär att vårdnadshavare som besöker sin barnavårdscentral, BVC, erbjuds att vid vissa förbestämda besök fylla i ett kortare frågeformulär med frågor som rör barnets uppväxtmiljö. Med frågeformuläret som stöd går det sedan att identifiera den enskilda familjens behov. Vårdnadshavaren kan därefter få ett motiverande samtal med sin BHV-sjuksköterska samt vid behov få hjälp till mer stöd, till exempel kontakt med psykolog, socialtjänst, kvinnofridsmottagning eller beroendeklinik.
– Vi ser att det här fungerar och gör skillnad för både BHV-sköterskorna, vårdnadshavarna och inte minst för barnen. Ofta är det inte jätteallvarliga saker det handlar om, men det finns också fall där vi har hjälpt någon till ett skyddat boende samma dag, säger Inga-Lill Hellsing.
Barnhälsovården saknar idag forskningsbeprövade verktyg för att identifiera psykosociala riskfaktorer. Arbetsmetoden i forskningsstudien bygger på den amerikanska SEEK-modellen (Safe Environment for Every Kid) som har anpassats till svenska förhållanden. Eftersom studien tidigt visat att modellen fungerar och ger utfall pågår nu diskussioner för att införa den här arbetsmetoden på alla BVC-mottagningar i Region Dalarna.
– Vi hoppas att den nya arbetsmodellen kan erbjudas på alla BVC-mottagningar i Dalarna under våren 2021, säger Anna Berg.