Det är bråttom Nu

Bild: Matthew Henry on Unsplash

Känner mig helt ensam i mina tankar. Ensam, orolig och rädd på riktigt. 

Det känns som att alla har läst, nickar och förstår att världen håller på att brinna upp, att sjöar är överfyllda till följden av att isarna smälter, maten kommer att ta slut och vattnet likaså. 

Så varför känns det som att det det bara jag som dånar av chock när biffarna serveras på restaurangen? Weekend-resorna till New York och Dubai börjar återigen bokas. Tänker med fasa på Black Friday och julhandeln som kommer inom kort. All denna onödiga överkonsumtion som vi inte behöver, inte har råd med och dessutom mitt i en pandemi när vi inte ens ska vara ute bland folk. 

Det känns som att alla vet vad som krävs, vad vi behöver göra - för det gör ni väl? -  och bara vänder blad. Tänker att “det där får Kina lösa. Och tekniken.” 

Fakta: 

Vi i väst gör av med 9 ton koldioxidekvivalenter per person. Genomsnittet i världen är 6.5 ton. Två tredjedelar kommer från hushållens konsumtion. Jo, dina avtryck gör skillnad. De som drabbas först kommer att vara kvinnor i fattiga länder. Vi lever på deras bekostnad just nu. Hur känns det egentligen då? 

Vi är med raska steg på väg mot 1,5 grad och efter det 2 grader. Då har vi enligt forskare nått en tipping point som betyder att vi inte kan vända detta. Där vill vi inte vara! 

Det här hänger på dig och på mig. Den lilla förändring vi gör påverkar andra att också ta ett klokt beslut. Vi blir påverkade av det andra gör. Gör en förändring. Gör lite i taget men gör det idag! 

Tänk så här: Om hela världen skulle göra som du gör nu, skulle planeten vara en bättre plats att leva på? 

Källa: Naturvårdsverket.